Skogens roll i en hållbar bioekonomi: “Vi har bara börjat skrapa på ytan vad skogsråvaror kan användas till”

Papper, näsdukar, munskydd, cellofan, blöjor, kläder och även korvskinn är några av de produkter som kan framställas med råvaror från skogen. Det berättar norrlänningen Per Olof Lindblom, som i snart tre decennier varit i skogens tjänst. Först vid massafabriken i Husum. Och de senaste 25 åren på företaget Royal Golden Eagle, RGE, en global aktör inom skogsbruk vars produkter från förnybara material når miljontals hushåll.

På RGE har Lindblom arbetat i skogsnationer som Brasilien och Indonesien, där företaget förädlar skogsråvaror till produkter som förpackningar, papper och byggnadsmaterial. Dessa produkter utgör kärnan i vad som idag kallas bioekonomi. En cirkulär ekonomi där biobaserade produkter ingår i ett hållbart kretslopp. Lindblom förklarar:

"Skogens bidrag i att bygga ett hållbart och cirkulärt samhälle är ovärderligt. Förnybara resurser kan avsevärt minska vår klimatpåverkan och ersätta fossila produkter. Biobaserade alternativ är en väsentlig del av lösningen."

Papper leder el
Han lyfter fram RGE:s anläggning i Sao Paulo, Brasilien som ett exempel på en framgångsrik satsning, där han ledde uppbyggnaden av världens största massabruk. Anläggningen som är helt fri från fossila bränslen, framställer cellulosa från hållbart odlade eukalyptusträd.

"Cellulosa är ett extremt starkt material med många användningsområden. Det används bland annat för tillverkning av papper som kan leda elektricitet. Vi producerar också allt från kläder till biologiskt nedbrytbara pappersförpackningar," säger Lindblom.

I Sverige bidrar skogsindustrin redan idag starkt till svensk sysselsättning, export och global konkurrenskraft. Potentialen för att ytterligare bidra till samhällsutveckling och ekonomi är stor, särskilt genom utvidgat internationellt samarbete.

"För en hållbar bioekonomisk utveckling är det viktigt att vi utbyter teknik och metoder över gränserna. Sverige har välskötta skogar och är ledande inom teknik och innovation. Vi har mycket att erbjuda men även mycket att lära av andra länder," säger Lindblom.

Ökat internationellt utbyte
Han berömmer universiteten i Sverige och Finland för sin roll i att stärka den globala kunskapsbasen och innovationskraften.

"KTH är ett exempel. De erbjuder utbildningar i världsklass. Vi har ett utbytesprogram där årligen tre studenter skickas till Indonesien. Det finns ett etablerat samarbete mellan svenska och internationella lärosäten som stärker industrin och den globala bioekonomin."

Vidare betonar Lindblom de unika egenskaperna hos träd från nordiska skogar och hur det kan bidra i den gröna omställningen.

"Pappersmassaproduktion kräver både korta och långa fibrer. Blandningen är nödvändig för olika produkttyper. Korta fibrer ger släthet och växer i ett varmare klimat, medan långfibrer från Sveriges och Finlands skogar ger styrka. Här är det viktigt att Sverige ökar produktionen av långfibermassa. Det behövs för att utveckla pappersprodukter som kan ersätta plast, särskilt engångsplast."

Satellitövervakning skyddar
Lindblom understryker att det är viktigt att skydda skogen från bland annat bränder och förklarar hur RGE aktivt jobbar med det.

"Vi använder satellitövervakning och drönare för att skydda skogarna. Vi samarbetar även med samhällen lokalt för att öka medvetenheten om att värna skogarna. Vi genomför projekt för att återplantera samt skydda naturskogar. Målet är att bevara en hektar naturskog för varje hektar som planteras," säger Lindblom.

För Lindblom och RGE växer framtiden i skogen, och den är fylld av möjligheter.

"Vi har bara börjat skrapa på ytan av vad skogsråvaror kan användas till. Fortsätter vi att innovera och samarbeta, kommer skogsindustrin verkligen bli ryggraden i morgondagens hållbara ekonomi," säger Lindblom.